Vi är fortfarande obesegrade i ligan efter den fantastiska derby vinsten mot Tottenham på White Hart Lane. Det stod mellan Villas-Boas och Di Matteo, och fastän Villas-Boas bara talade väl om Chelsea innan matchen, så fanns det säkert någon slags hämnd känsla inom honom. En vinst för Spurs skulle betyda en stor vinst för Villas-Boas, men så blev det inte. Det var det bästa laget som vann match, och det var Di Matteo som hade det bästa laget.
Jag personligen tycker inte alls att det var kul att se Villas-Boas bli knäckt av Chelsea, utan jag ser honom som en vanlig tränare och respekterar honom för sin coaching.
Ett fantastiskt fint mål från Gary Cahill gav Chelsea ledningen, men efter halvlek såg William Gallas och Jermain Defoe att göra mål för Spurs vilket också gav hemmalaget ledningen helt plötsligt. Juan Mata såg dock till att rädda Chelsea när han sparkade in två mål och sedan låg han bakom assisten när Daniel Sturridge spikade in slutresultatet.
Chelseas kompakthet, styrka, plan och vilja blir bara bättre och bättre för varje match, och inte ens på bortaplan i en sådan svår match tappar man någonting. Vi fick oftast se hur Chelsea markerade Tottenham spelarna väldigt tätt och sprang med dem upp och ner, och det var riktigt bra gjort av laget. Vi slarvade dock bort den taktiken lite ett tag och då var det nästan Tottenham som körde den taktiken istället för oss, och det var även då som hemmalaget spelade som bäst. De stod bakom varje Chelsea spelare och distraherade oss så att det blev svårt för oss att ta emot och hålla kvar bollen. Men Spurs efterliknade oss under en oförberedd plan och det kan aldrig hålla i längden, och det var därför Spurs snabbt tappade deras försvarsspel. Chelsea är däremot tränade till det här försvarsspelet och är snäppet bättre, så vi kom snart tillbaka och tog över igen. Nu när jag skriver om försvaret så kan jag lika gärna nämna att Chelsea ibland kunde ha det lite svårt att ställa om sig och stoppa Spurs anfall, och detta sker på grund av att man helt enkelt inte har den ledande rollen som får upp försvarsspelet igen under rätt tid. Då blev det mer att man fick hoppas på att Cech räddade chansen.
Omställningen vid försvarslinjen kanske inte alltid var bra, men när det gäller omställningen i anfallsspelet var det super bra. Vi samlade ihop oss snabbt, och anföll lika snabbt som blixten vilket ledde till att Spurs oftast inte hann med. Om man ska spela den här typen av spel så måste man ha riktigt snabba fötter i ett lag, vilket Chelsea helt klart har. Vi körde ett lugnt spel män när vi alltså väl fick bollen var det omöjligt att stoppa oss.
Di Matteos sida bjöd också på fina och smarta passningar där det fanns en tanke bakom varje passning.
Matchens bästa spelare var lätt Juan Mata som imponerar ännu än gång! Han spelar helt enkelt felfritt. Det finns alltid en plan bakom allt han gör. Hans små korta löpningar kan resultera till ett mål fastän man inte lägger märke till det innan, och det betyder att spanjoren tänker väldigt snabbt och djupt vare sig han tar små eller stora steg på planen. Han har även en speciell aura som gör så att hans lagkamrater hänger med honom och hans tänkande, han behöver inte kommunicera med dem muntligt men hans kroppsspråk visar vad han tänker och vill göra. Dessutom är han så lugn och trevlig på planen vilket gör så att han oftast inte får bittra och aggressiva spelare bakom sig. Underbar spelare!
Petr Cech var också en av de bästa spelarna, då han stod bakom fina räddningar och helt enkelt spelade en mycket bra match.
En sak som jag också vill ta upp är att jag inte förstår varför Fernando Torres spelar på kanten då han är vår centralanfallare? Är det så att han inte vågar att skjuta själv och istället omedvetet har tagit en annan position?
Nytt i startelvan
Ramires fick spela istället för Frank Lampard medan Gary Cahill spelade istället för John Terry som är avstängd efter FA:s dom.
Första halvlek
Cahill sparkar in Chelseas första mål på en volley i den 16:e minuten efter Hazards hörna som Gallas försöker nicka bort. Gallas nickar istället fram bollen till Cahills fötter och mittbacken dundrar in bollen.
Andra halvlek
Tottenham börjar halvleken starkt och lyckas även kvittera i den 46:e matchminuten. Det var Gallas som nuddade in bollen efter Tottenhams frispark som Sigurdsson sedan petade fram till Gallas framför målet.
Därefter tar Spurs ledningen och den här gången var det Defoe efter en fin passning från Lennon i den 53:e minuten.
Men efter 66 spelade minuter kom Chelsea tillbaka igen när Juan Mata sparkade in 2-2 efter en passning från Oscar.
Bara två minuter efter såg samma spelare, alltså Mata till att ta ledningen efter att Mikel hittade rätt på Hazard som sin del spelade fram till Mata.
Efter 82 spelade minuter hade Oscar spelat klart, och in kom istället Daniel Sturridge efter sin skada. I den 89:e minuten fick Lampard kliva in och Torres fick tacka för sig.
Ett sista mål gjordes i matchen och det var Sturridge som fick sparka in den efter assist från Mata i den 90:e minuten.
Chelsea (4-2-3-1): Cech; Ivanovic, Cahill, David Luiz, Cole; Mikel, Ramires; Mata, Oscar (Sturridge 82), Hazard (Lampard 89); Torres.
Spus (4-2-3-1): Friedel; Walker, Gallas (c), Caulker, Vertonghen; Sandro, Huddlestone; Lennon, Sigurdsson, Dempsey (Adebayor 73); Defoe.
/ Rukksar
Hej. Här har du ett nytt fan. Kul med kvinnliga skribenter som ger sin syn på fotboll som det blir fler och fler.
SvaraRaderaBra match analys. Det var en jäkla match har på mig min träningsjacka som är från chelseas förra säsong. Har haft på dig den sen dess och oftast går det hela vägen upp.
Var på Chelsea- Napoli förra året och sagan bara fortsätter. Den var helt sjuk att se på plats och det var ju där någonstans det lag som spelar idag byggdes. Spel idéerna tog sin början där.
Så din sida följer jag dagligen plus två till och det är http://shed.chelseafc.com/shed_rumour.shtml och http://www.csfc.se/index.html...
Så tack och keep up the good work.
Dessutom mycket coolt med en muslimsk snygg kvinna som går i dom främre leden av chf skribenter.
Tack igen
Hej!
RaderaKul att du hejar på världens bästa lag Chelsea. Tack för att du följer bloggen och tack för dina komplimanger! :)
Kan tänka mig att det kändes helt underbart när du var på plats och tittade på Chelsea-Napoli, önskar att jag också var där och såg hjältarna vinna matchen.